känner verkligen att jag har de.. Känns ju mindre bra detta! Blir irreterad för lilla minsta, och känslorna kan ja inte styra över.... Jippi 

Helgen känns fullspeckad. Imorgon fredag ska min syster och hennes sambo med barn komma och hälsa på mig och per för första gången. De är ju på tiden. Lördag blir de iväg till Linda och Patrik, Patrik ska fixa min slutstegskabel som hunden bet sönder, jippi. Sen efetr de blir de promenad med Amanda, ska faktikskt bli roligt, har inte varken sett eller pratat med henne på evigheter. Sen söndag blir de Kalas hon Patrik och Fanny, barnkalas coh vuxenkalas! Ska bli super.

Btw idag kommer pojken hem, första gången på länge som ja faktikst inte lääängtra ihjäl mig...