Att man kan sakna någon så fruktansvärt mkt att de faktikst gör ont i hjärtat när man kollar på kort, ser en tom sängplats och vet att "här ska ja sova själv inatt igen" de är fruktansvärt. Att ha ett delvist distansförhållande är sjukt jobbigt och på frestande. Varje torsdags kväll trippar jag på tårna för ja är så överväldigad och lycklig över att per äntligen kommer hem! Dock går helgerna fruktansvärt fort, alldels för fort......!
Men i helgen tänker jag ta med min pojke coh kolla på bio och äta en romantiks middag. Känner att vi behöver vara med varandra och göra något speciellet nu när de äntligen är helg och tröskningen är över, ja jag är ju sambo med en bonde :(

Jag älskar honom mest utav allt på hela jorden. Han är den som gör mig hel, får mig att skratta, le och känna mig älskad. Visst alla har sina problem och vi har problem. Men ja skulle aldrig i hela mitt liv byta ut mitt liv jag har nu mot ett annat! Kärlek, speciellt kärlek som är besvard är otroligt underbart. Man kan inte drömma om något bättre!























Jag älskar verkligen den här mannen!